|
|
|
|
|
media 2011 |
|
|
|
|
|
media 2011 |
| . |
|
Folket bakom sommarfestivalerna |
Nya Åland |
12.07.2011 |
|
|
Nu fylls Åland med orgelmusik |
TV Åland 24 |
01.07.2011 |
|
|
Organist i närbild på filmad konsert |
Ålandstidningen |
01.07.2011 |
|
|
Orgeltoner öppnar för det grandiosa |
Nya Åland |
01.07.2011 |
|
|
Internationell sångerska av toppklass i Finströms kyrka |
Ålandstidningen |
30.06.2011 |
|
|
God start för Ålands äldsta festival |
Ålandstidningen |
29.06.2011 |
|
|
Orgelfestivalen drar igång |
Ålands Radio TV |
27.06.2011 |
|
|
En stunds avkoppling med orgelfestival |
Nya Åland |
23.06.2011 |
|
|
Snart ljuder orglarna över Åland |
Ålandstidningen |
22.06.2011 |
|
|
Romantik och barnkonsert på orgelfestivalen i sommar |
Nya Åland |
06.04.2011 |
|
|
Orgelfestival med stor bredd |
Ålandstidningen |
04.04.2011 |
|
|
FOLKET BAKOM SOMMARFESTIVALERNA Runt 4.000 timmar frivilligt, ickeersatt arbete för att förverkliga Ålands kulturfestivaler. Nyan har kontaktat några av arrangörerna som ser till att 8.000 personer, den ungefärliga publiksiffran, får gå på festival. ÅLANDS ORGELFESTIVAL, 26 JUNI - 2 JULI Föreningen Ålands orgelfestivals ordförande Henryk Gwardak svarar: 1. Hur mycket publik kom i år? – Vi brukar räkna med 1.000 besökare per år. I år hade vi 990, alltså nästan exakt. 2. Hur många år har festivalen arrangerats? – 36 år, i år var den 37:e. Festivalen är Ålands äldsta regelbundna musikevenemang. 3. Vilken är organisationen bakom festivalen? – Föreningen Ålands orgelfestival r.f., en ideell förening. 4. Vem gör jobbet för att förverkliga festivalen? – Styrelsen som består av en ordförande, viceordförande, ekonom och en styrelsemedlem. Vi har även 60 medlemmar i föreningen. Ordföranden gör det mesta av jobbet. 5. Har festivalen anställda? – Inga anställda, däremot en verksamhetsledare. 6. Varifrån kommer pengarna? – Landskapet Åland, Mariehamns stad, Ålands prosteri, deltagande församlingar, skärgårdskommuner, ett antal privata företag och firmor. 7. Hur många timmar icke-ersatt arbete görs för att ro festivalen i hamn? – Svårt att säga, uppskattningsvis 300 timmar per år. Vi börjar med förberedelser redan i september och jobbar ända till midsommarafton. Sen kommer själva festivalen som betyder en mycket intensiv vecka för oss. Då brukar vi ha 3-4 personer extra som hjälper till. 8. Hur stor är omsättningen? – Vår budget för 2011 var 34.930 euro. KARIN ERLANDSSON |
| upp |
|
NU FYLLS ÅLAND MED ORGELMUSIK Festivalgeneralen Henryk Gwardak berättar i studion om Ålands orgelfestival som pågår just nu. Intervjun publicerad 29.06.2011 (4,32 min). ALBIN DAHLIN
|
| upp |
|
ORGANIST I NÄRBILD PÅ FILMAD KONSERT ÅLANDS ORGELFESTIVAL 2011 Vad: konsert Var: St Görans Kyrka, Mariehamn När: 29.6 kl 20.00 Vem: Björn Steinar Sólbergsson, Island, orgel Guy Karlsson, Åland, registrant Presentatör: Ulf Samuelsson Ytterligare en i raden av virtuosa organister kunde höras under årets orgelfestival. Isländske Björn Steinar Sólbergsson tillhör onekligen den europeiska eliten inom området. Björn som studerat i både Italien och Frankrike är dessutom internationellt prisbelönad i orgelspel. Konserten var speciell då den videoöverfördes. Instrumentalisten kunde ses i storbildsskärm framme vid altaret. Det normala är ju att vad som sker på uppe på läktaren kan inte lyssnaren se. Nu kunde vi visuellt se hur tonerna skapades på klaviaturerna. En ny lyssnarsituation, minsann. Bra. Och även registrantens värdefulla jobb kan bättre förstås. Orgelmusik ger åt mig många inre bilder och scenerier. Instrumentet är så mångfacetterat. Genom stämmorna kan organisten framkalla små och försynta toner. Men även bombastiska pedalspel. Både fågelsång och åska, alltså. Först ut i programmet spelades isländske Páll Isólfssons (1893-1974) Chanonne. Här ljöd vackra hymner, och skälvande bjällror i olika ackordvariationer. Men även tonala utspel och stampningar på pedalen. Det kunde förstås ses på videon. Franz Liszt fanns med i programmet. Det är ju i år tvåhundra år sedan hans födelse. Ur conslation lyssnade vi bland annat till No. 4 Quasi adagio i D dur. Skönhet och romantik flödade fram. Vi hörde även den lågmälda Nun Danket alle Gott. Livet som en flod Även denna konsert hade ändringar i programmet. Det betydde att jag än en gång under festivalen kunde lyssna till Alexandre Guilmant (1837-1911). Det hade jag inget emot. För Guilmant skrev vackra och lättlyssnade verk. I Cantiléne Pastorale av nämnde kompositör ligger fraseringar och teknik väl i Björns händer. Kompositören Jehan Alains (1911-1940) liv blev inte långt. Knappt 30 år gammal omkom han i andra världskriget. Men hann ändå skriva verk som levde vidare. I Choral dorien finns mysticismen och livet som en flod där små dynamiska rörelser ändar i ett avtynande slut. Det är min tolkning. Den påföljande Litanian bryter av med snabbhet och virtuositet i klaviaturen varvat med lugna passager. Här härskar Björn. Konserten avslutades med Maurice Daurflés Prélude et fugue sur le nom d‘Alain. Kompositionen skrevs som en hyllning till vännen och kollegan Alain. Man kan höra små musikaliska citat ur Alanins Preludiet. En karaktärskantring sker mot slutet av verket . Kanske ett ställningstagande mot de galna krig som skördade vännen Alain. Björns tolkning och spel förklarade allt. EIVOR LINDSTRÖM |
| upp |
|
ORGELTONER ÖPPNAR DET GRANDIOSA Ålands orgelfestival Orgelkonsert i St Görans kyrka, Mariehamn. Onsdag 29.6.2011 kl 20:00. Björn Steinar Sólbergsson, orgel. Presentatör: Ulf Samuelsson. På onsdagskvällen var det dags för Björn Steinar Sólbergsson från Reykjavik att, i orgelfestivalens regi, framföra ett gediget program på den 37-stämmiga orgeln i St Görans kyrka, detta i hård konkurrens med en strålande kvällssol, får man väl säga, eftersom en inte alltför stor publik sökt sig in i kyrkan. Aftonens musikaliska underhållning inleds med ett par stycken av tonsättaren, organisten och dirigenten Páll Ísólfsson – ”Chaconne” och ”Festival March” – det senare i arrangemang av Sólbergsson själv. Stora förväntningar som jag har på den isländske organisten blir jag först lite besviken. Jag tycker att båda dessa verk spelas en aning tafatt och anonymt. Jag hade önskat lite mer rymd och ljus i den ömsom klaustrofobiska, ömsom milt pastorala chaconnen, och lite mer glans och fi ness i marschen. Det är som om Sólbergsson inte riktigt är du med orgeln än, även om arrangemanget är värdigt. Inte förrän i de pompösa partierna är Sólbergsson fullödig i sitt spel där musiken sjunger över alla register. Med detta i ryggen tycker man att två Liszt-stycken skulle vara lämpligt att framföra, nämligen ett ur Consolations (S172), och ”Nun danket alle Gott” (S61), samt verket Cantilene Pastorale, op. 19, av den store improvisatören, orgelsolisten och jubilaren Alexandre Guilmant. Liszt är mjuk och ömt spelad till en början, den tröstande klangen sväller och sjunker som den ska, harmonierna har en härlig rondör och skörhet. ”Nun danket alle Gott” får ett dynamiskt uttryck. Liszt är väl i första hand en pianokompositör, och det vilar något pianoaktigt över dessa verk som kanske inte heller hör till de starkaste upplevelserna denna kväll. Vad som däremot är något att glädjas storligen åt i programmet är Guilmants Cantilene Pastorale. Detta opus kräver nämligen att orgelns tre manualer trakteras samtidigt av endast två händer. Detta riktigt skickligt gjort, med en både fi nt sakral och somrig känsla. Här kan man också konstatera att videoöverföringen från läktaren till en duk längst fram i kyrkan är på sin plats: Sólbergssons händer sträcks och klättrar lika intrikat som virtuost över tangenterna. Allt detta är gott nog. Men det är inte förrän i kompositören Jehan Alains lugna, luftiga och mysteriösa Choral dorien och i den uppiggande Litanies som jag tycker att Sólbergsson börjar spela på vad jag uppfattar vara höjden av hans förmåga. Det sistnämnda stycket har en hel del pikanta fi nesser som av Sólbergsson avlockas mäktighet efter mäktighet. Även om det fi nns en rörighet och en del tonkluster här som det är lätt att förlora sin uppmärksamhet i, så är det helt i sin ordning att spela stort och rikt – dessa synkoper och rytmer av allehanda slag påminner mycket om en udda och uppiggande jazz. Det är i sin ordning att avsluta en orgelafton med stora åtbörder och komplexa tongångar och så skedde också i onsdags. Konsertens sista programnummer var Maurice Duruflés Prélude et fugue sur le nom d’Alain, op.7, skrivet 1942. Det är ett tekniskt krävande och gåtfullt orgelstycke, lika avancerat som vackert, där stämmor virvlar över djupa orgelpunkter för att till sist, under fugan, tätna och djupna till en mäktig final. En grandios avslutning av en skicklig organist. MARTIN HÖGSTRAND |
| upp |
|
INTERNATIONELL SÅNGERSKA AV TOPPKLASS I FINSTRÖMS KYRKA ÅLANDS ORGELFESTIVAL 2011 Var: St Mikaels kyrka, Finström När: 28 juni kl 20.00 Vem: Asta Kriksciunaité, sopran, Vilnius, Litauen Renata Marcinkuté-Lesieur, orgel, Vilnius, Litauen Presentatör: Ulf Samuelsson Ålands orgelfestival är inte endast Ålands äldsta festival med närmare 40 år på nacken. Festivalen har sedan länge som sin profil att engagera internationella artister. I första hand organister men även sångare. I Finströms kyrka kunde vi därför lyssna till två kvinnliga soloartister från Vilnius i Litauen. Båda två internationellt prisbelönta för sin musikaliska insatser. Vi lyssnade först till några kompositioner av Johann Sebastian Bach. Där hade Wir danken dir Gott bytts ut mot koralen Ur djupen ropar jag till dig. Sopranen Asta Kriksciunaité och Renata Marcinkuté började något trevande – men musicerade sedan på absolut toppnivå. Astas sopranröst klingar glasklart upp mot stenväggarna i kyrkan. Samtidigt flödar tonerna fram lekande lätt. Mycket imponerande är de avklingande pianissimotonerna. Oförglömligt vackert framfördes Charles Goudnods (1818-1893) kompositioner Barcarolle och Nuit resplendissante, ur Cing Mars. Svårglömd tolkning Vi fick njuta av Asta i ett antal mycket kända operaarior som Intermezzo ur Cavalleria rustican och Son pochi fiori ur L’Amico Fritz. Båda komponerade av Pietro Mascagni (1863-1945). Astas sopran flödar även här fram jämn och slank toppat med mörkare klangbottnar. Jag tror inte jag hört något liknande på Åland. Hon formligen trollband lyssnarna med sin sång. Sent skall jag glömma hennes tolkning av Ave Maria ur operan Otello av Guiseppe Verdi (1813-1901) Och hur hon levererade tonerna i Vincenzo Bellinis (1801-1835) Casta diva ur operan Norma. Samma Norma som Maria Callas hänförde sina lyssnare med. Finströms kyrka hade plötsligt förvandlats till en stor katedral. För också organisten Renata var mycket duktig musiker och kunde klämma ur den lilla orgeln både dynamiskt mäktiga och virtuosa toner. Fint satt hennes framförande av Thédore Dubois (1837-1924) Cantiéne Nupatile och Grand chorus. Den för mig tidigare orgelkompositören Alexandre Guilmant (1863-1945) spelades för orgel. Till skillnad från Anton Webern som skrev musik i olika genrer. Därmed nådde han ut till en bredare publik. Vi lyssnade till Sonata nr 5 C moll Allegro appassionato. En komposition med stora klangskillnader. Här mästerligt framförd. Konserten avslutade med In Paradisum av Karl Jenkins (f 1944). Ett för mig intressant möte. Även denna genre låg bra för Astas röst. Slutligen bjöds vi på extranumret Ave Maria av Caccini. Numera välkänt då sången står på Andrea Bocellis repertoar. Oj, vilken kväll! EIVOR LINDSTRÖM |
| upp |
|
GOD START FÖR ÅLANDS ÄLDSTA FESTIVAL ÅLANDS ORGELFESTIVAL 2011 Var: S:ta Maria kyrka Saltvik När: 27 juni kl 20.00 Medverkande: Mikael Fagerholm, tenor, Saltvik, Åland, Esa Toivola, orgel, Kangasala Finland Presentatör: Ulf Samuelsson,Sverige Med en ljus och harmonisk improvisation av organisten Esa Toivola (f 1976) öppnades festivalkonserten. Därefter sjöng Mikael Fagerholm den svenska folkmelodin Bred dina vida vingar. En lung och inkännande start – minsann. Ulf Samuelsson från Stockholm ledde oss genom programmet. Han ersätter i år den duktige Erland Mattsson. Ulf har en behaglig röst och gedigna musikhistoriska kunskaper. Vi lyssnade till Mikael i Sinsony - Conforte ye – Ev?y valley ur oratoriet Messias av George Frideric Händel (1637-1759). Mikaels uppenbara förmåga att fånga upp även små dramatiska nyanser lyfter tolkningen. Jag föredrar hans sång då den inte är så fylld av vibrato – men det är förstås sen smaksak. Och det finns en omistlig charm i att lyssna till äldre musik sjungen på engelska. Där blir språket en del av helheten. Inte som i dagens populärmusik där engelska språket ofta är hårt integrerat i ljudmattan. Med Dieterich Buxtehude (1637-1707) preludium E-dur visar Esa Toivola upp en imponerande skicklighet vid orgeln. Förstås en mästerlig komposition, med musikaliska ornament och med välavvägda harmonier. Buxtehude var ju en musikalisk förbild även för Bach. Som musikkritiker tittar jag ofta efter något nytt och extra. Denna gång var det franska tonsättaren Alexandre Guilmant (1837- 1707) sonat nr 3 c-moll Preludio – Adagio molto – Fuga som stod för det. Guilmant gjorde succé i USA och turnerade flitigt där under många år. Jag noterade en dramatisk skärpa i Preludiet och Fugans avslutande delar och en vacker tillbakalutad, romantisk melodik i Adagio moltot. Lätt att ta till sig. Jag måste erkänna att Guilmant till namnet är okänd för mig. Hädanefter skall jag lyssna extra efter honom. Jag gillade Mikaels framförande av Priére av Charles Gounod. Ett bra tonalt läge för hans röst. Känslorna i musiken växte med volymen i bönen. Och i Jack Mattons (1954-2007) komposition ”Säg mig ej så svåra ” ur i Folkton, var Mikael suverän. Inte en enda ton fel, en interpretation så äkta att den nådde innanför huden. Mer sådant Mikael! Dessa guldkorn som Jack skapade skall vi minnas länge och det är en fröjd att Mikael fortsätter sjunga hans kompositioner. Med Ludwig van Beethoven (1770-1827) och Gud lov i naturen avslutade Mikael sin konsert. Kvällens program var välavvägt , inga moment som störde. För egen del skulle jag gärna lyssnat till något som skärpte sinnet ytterligare. Lyckad kväll och publiken hade strömmat till, kyrkan var i det närmaste fullsatt. En god start för Ålands äldsta festival. EIVOR LINDSTRÖM |
| upp |
|
ORGELFESTIVALEN DRAR IGÅNG Idag drar Ålands orgelfestival igång och öppningskonsterten sker i Saltviks kyrka med tenoren Mikael Fagerholm och organisten Esa Toivola. Artister från sammanlagt från tio länder uppträder under sex dagar. Två jubileum kommer att uppmärksammas. Mariehamns 150-årsjubileum firas med orgelkonsert i St. Görans kyrka med Mario Perestegi från Kroatien. Lika gammal som staden blir Ravander-orgeln i Eckerö kyrka år och den firas med en konsert av Ennio Cominetti från Italien. -Vi har aldrig problem med att få hit artister. De bjuder in sig själva och vi väljer ut de bästa, säger Henryk Gwardak som är ordförande i Ålands orgelfestival.
Längd: 6:39, storlek 6,24 MB, filformat: mp3,
Lyssna: |
| upp |
|
EN STUNDS AVKOPPLING MED ORGELFESTIVAL Det krävs inget särskilt för att njuta av en orgelkonsert. Det menar föreningen Ålands orgelfestivals ordförande Henryk Gwardak som står i startgroparna för årets festival. – Sätt dig bara ner i bänken och få en stunds avkoppling. Kompositörer och stilar behöver man inte kunna för att njuta av en orgelkonsert. – Alla upplever musiken på olika sätt. Jag brukar ta det som en liten meditation och låta tankarna löpa. Det räcker om man kan säga efteråt att ”det där stycket tyckte jag om”. Det betyder mycket att helt enkelt vara nöjd med konserten efteråt. Bra instrument Festivalen inleds på söndag med festhögmässa i St. Görans kyrka. Orsaken till att konserterna under orgelfestivalen hålls i kyrkor är uppenbar: det är i kyrkorna orglarna finns. – Överlag har vi bra orglar på Åland. Den äldsta av de modernare orglarna är från 60-talet. Det finns en liten detalj jag skulle ändra om det var möjligt. Mariehamns kyrka är liten, men orgeln är stor. Om Mariehamns orgel skulle finnas i Jomala kyrka istället skulle det vara perfekt, säger Henryk Gwardak. Video Många av årets konserter har ett tema. Till exempel kan man lyssna på en Bachkonsert vid lunchtid nästa fredag, eller en konsert med fransk romantisk musik på fredag kväll. – På så sätt kan de i publiken som gärna lyssnar på till exempel Bach, rikta in sig på den konserten. Orgeln i Eckerö fyller 150 år i år och den firas med en egen konsert på nästa torsdag. Under avslutningskonserten i fjol testade man för första gången att använda en videokamera vid orgeln. – Det visade sig vara mycket uppskattat av publiken som kunde se vad som hände uppe på läktaren. Därför gör vi på samma sätt med onsdagens två konserter. KARIN ERLANDSSON SCHAFFER SPELAR NY STIG HELMER-PSALM Huvudnamnet på orgelfestivalen är i år gitarristen Janne Schaffer. - Jag kommer att spela både egna låtar och andras, bland annat en låt som jag spelade in tillsammans med Abba då det begav sig, säger han. Janne Schaffer är numera van gäst på Åland. För bara några månader sedan spelade han här. - Mina kusiners mamma är från Brändö och jag skulle gärna resa dit, men än har jag inte haft tid under några av mina besök. Under konserten på torsdag kväll i Jomala kyrka skall Janne Schaffer bland annat spela en psalm han skrivit till Lasse Åbergs nya film "The Stig Helmer story". Dessutom spelar han många låtar från tidigare samarbeten, bland annat med Ted Gärdestad och Abba. - Jag har ju varit med ett tag nu och har samlat på mig en ganska bred repertoar. I Jomala har jag dessutom förmånen att spela tillsammans med Markus Wargh som är en gudabenådad organist, jag klassar honom som en av Europas främsta. KARIN ERLANDSSON Festivalen i siffror
|
| upp |
|
SNART LJUDER ORGLARNA ÖVER ÅLAND Det drar ihop sig inför den årligen återkommande orgelfestivalen. I år firar man ett ovanligt stort antal jämna siffror. MUSIK Under årets evenemang passerar man totalt 400 konserter. Man når totalt 150 deltagande organister från 20 olika länder, och besökarantalet väntas nå upp till 1.000 personer. – Siffrorna talar för sig själva. Det är helt otroliga proportioner för ett kulturevenemang på lilla Åland. Och det har fungerat oavbrutet sedan 1975, evenemanget går bra och fortsätter trots sin höga ålder, säger arrangören Henryk Gwardak. Invigningen sker på söndag i form av en festhögmässa i S:t Görans kyrka i Mariehamn. Men någon kyrklig liturgi får inte plats i programmet i övrigt. – Nej, nej. Du måste skilja på gudstjänster och själva orgelfestivalen. De har inget med varandra att göra. Nytt för i år är att en del konserter direktsänds. Inte över så långa avstånd – en videokamera uppe hos organisten sänder bilden till en projektorduk framför altaret. – Vi testade tekniken på avslutningskonserten förra året, det blev väldigt uppskattat, så nu använder vi videoöverföringen under två konserter. – Festivalen riktar sig till vanliga människor. Man behöver inte ha några speciella förkunskaper för att ta del av orgelns toner. De som kommer upplever musiken på sitt eget sätt. Man kan till exempel tänka på den vackra naturen. Svensken Ulf Samuelsson är engagerad som konferencier för årets orgelfestival. FREDRIK GRANLUND Ovanstående artikel skriven av Fredrik Granlund i Tidningen Åland den 22.6.2011 var inte auktoriserad av Föreningen Ålands orgelfestivals styrelse. Texten innehåller väsentliga fel, bristande uppgifter och kan leda till missuppfattningar. Föreningens styrelse tar inget ansvar för denna text. Närmare förklaringar angående artikeln fås på begäran av styrelsens ordförande. Henryk Gwardak Ålands orgelfestival styrelseordförande |
| upp |
|
ROMANTIK OCH BARNKONSERT PÅ ORGELFESTIVALEN I SOMMAR Nu är programmet för Ålands orgelfestival klart. Mellan den 26 juni och 2 juli ges fjorton konserter för både stora och små. 1600-talets Italien, Bach vid lunchtid, festhögmässa och fransk romantik. Det är några av punkterna på programmet. Festivalföreningens ordförande Henryk Gwardak är glad att kunna lyfta fram något extra för barnkonserten, en orgelsaga kalllad ”Borta bra men hemma bäst”, framförd av Julia Westerberg och Anders Laine. – Det finns verkligen ett intresse för barnkonserter och vi tycker att det är viktigt att de får vara med på läktaren och lyssna. Det kommer att bli roligt! Något man kommer att fortsätta med i år är videoinspelningar från läktaren så att åhörarna kan se organisten som spelar. – Vi hade så på en konsert förra året och publiken tyckte att det var kul, så det vill vi satsa mer på i år, säger Gwardak. Festivalen inleds med festhögmässa i Mariehamns kyrka med organisten Guy Karlsson och tenoren Jens Palmqvist. Öppningskonserten hålls i Saltviks kyrka med tenoren Mikael Fagerholm och organisten Esa Toivola. Förutom åländska musiker kommer artister från fl era europeiska länder att delta. Bland annat spelar italienaren Ennio Cominetti ett speciellt anpassat program för Ravander-orgeln i Eckerö kyrka. – Vi vill uppmärksamma orgeln och Mariehamns stad som båda fyller 150 år i år, säger Gwardak. På adressen http://www.alfest.org finns mer information om festivalen. LINNEA FRIMAN |
| upp |
|
ORGELFESTIVAL MED STOR BREDD – från Bach till Janne Schaffer Den 26 juni inleds Ålands trettiosjunde orgelfestival men programmet för den är sedan länge klappat och klart. En festival med gäster från många länder och med bredd, allt från Janne Schaffer till konsert på Ålands äldsta orgel. MUSIK Som brukligt är det föreningen Ålands orgelfestival om står bakom festivalen och omvalde ordförande Henryk Gwardak är, ännu en gång, festivalgeneral. – Men jag har ingen egen konsert i år, det räcker så bra att få allt att klaffa, säger han. Om han fick önska sig någonting så skulle det vara att föreningen får fler unga medlemmar och fler som kan och orkar ställa upp med frivilliginsatser som att skjutsa gäster och annat. Totalt bjuder årets festival på 14 konserter i tio olika kyrkor under den vecka festivalen pågår. Åländska röster Vid festhögmässan som inleder festivalen den 26 juni i Mariehamn medverkar unge åländske tenoren Jens Palmqvist som sångsolist. Och på måndagen blir det mer åländskt. På eftermiddagen får barnen njuta av en orgelsaga för barn med Julia Westerberg och Anders Laine. ”Borta bra men hemma bäst” heter den. På måndagskvällen ger åländska tenoren Mikael Fagerholm konsert i Saltviks kyrka tillsammans med organisten Esa Toivola från Kangasala. Repertoaren är blandad, allt från psalm i folkmelodi till pärlor av Händel, Bizet och Gounod. Även Jack Mattssons ”Säg mig ej så svåra” och Beethovens mäktiga ”Guds lov i naturen” ingår i programmet. Den här konserten kan man också lyssna på i Föglö kyrka den 28 juni. Äldsta orgeln I Eckerö kyrka finns Ålands äldsta spelbara orgel, den Ravanderska som blir 150 år i år. Vid det instrumentet slår sig den italienske organisten Ennio Cominetti ner den 30 juni. Han bjuder på ett program som innehåller bland annat musik av Scarlatti och Frescobaldi. – Cominetti kan verkligen gamla orglar. Och Mårten Andersson har lovat att någon från Österbotten ska göra en översyn av orgeln före det, säger Henryk Gwardak. Tack vare en privat sponsor blir det i sommar också konsert på Sottungas orgel. Den första juli ger organisten Karol Hilla från Polen konsert tillsammans med Lita Gustavsson på flöjt och Bertil Andersson, gitarr. Samma trio ger även konsert i Vårdö bönehus den 2 juli. Från Litauen Nytt deltagarland är Litauen och därifrån kommer två kvinnor. Sopranen Asta Kriksciunaité och organisten Renata Marcinkuté Lesieur. Den 28 juni ger de konsert i Finströms kyrka och då får man höra pärlor som Verdis ”Ave Maria”, Bellinis ”Casta diva” ur operan Norma och även verk av Gounod, Bach och Fauré. Helt andra klanger blir det Jomala den 30 juni med Janne Schaffer på elgitarr och Marcus Wargh vid orgeln. De har inte avslöjat vad som står på programmet men lovar att själva presentera musiken. Andra plock ur programmet är att Jérôme Faucheur från Lille spelar romantisk orgelmusik på Lemlands nya orgel. Islänningen Björn Steinar Sólbergsson ger konsert i S:t Görans den 29 juni och då har han tänt sig att spela Liszt, Alain och isländsk musik. Lunchkonserter blir det även i sommar och nytt är att Ulf Samuelsson från Örebro ska fungera som presentatör under hela veckan. Orgelveckan avslutas denna gång i Sunds kyrka med Alessandro Bianchi som spelar italiensk orgelmusik från 1600-tal till nutid. Sedan börjar föreningen planera för nästa sommar. – Men vi måste kanske minska antalet konserter eftersom våra bidrag krymper, säger Henryk Gwardak. BENITA MATTSSON-EKLUND |
| upp |
Nya Åland,
tisdag 12.07.2011
Ålandstidningen,
fredag 1.07.2011
