Åland i Europa

.

    Åland i Europa


Åland i EuropaÅland

Åland med över 6 500 öar och skär ligger mitt i Norden. Åland är ett självstyrt landskap i Finland med 29 214 invånare. Inom de områden där Åland har egen lagstiftningsbehörighet fungerar landskapet i det närmaste som en självständig stat. Ålands officiella språk är svenska. Åland är demilitariserat och får därmed inte befästas.

Självstyrelsens tillkomst

Åren 1917–1921 kämpade ålänningarna för Ålands återförening med det tidigare moderlandet Sverige. Finland ville inte förlora Åland och erbjöd i stället en inre självstyrelse, men ålänningarna inte var beredda att acceptera detta.
Tvistefrågan fördes till Nationernas Förbund som i Genève 1921 beslöt att Åland skall tillhöra Finland, men som ett självstyrt område. Finland i sin tur garanterade att ålänningarna får behålla sitt svenska språk, sin kultur och sina lokala sedvänjor.

Lagtinget

1922 förrättades det första valet till lagtinget, det självstyrda Ålands lagstiftande församling.
Lagtinget samlades till sitt första plenum 9 juni 1922 och den dagen firas som Ålands självstyrelsedag.
I lagtinget sitter 30 ledamöter och de väljs vart fjärde år. Efter valet i oktober 1999 är sex politiska grupper representerade i lagtinget.
Lagtinget utser landskapsstyrelsen, den åländska regeringen, som leds av lantrådet.
Åland har även en plats i Finlands riksdag.

Självstyrelselagen

I självstyrelselagen anges de områden där lagtinget har rätt att stifta egna lagar. De viktigaste är utbildning och kultur, hälso- och sjukvård, miljöfrågor, näringsliv, intern trafik, polis- och postväsendet samt radio och television. Finlands lagar gäller inom områden som utrikesförvaltning samt civil- och straffrätt.
Finska staten uppbär skatter och tullar på Åland. I gengäld ställs en summa i statsbudgeten till lagtingets förfogande för att sköta angelägenheter som i övriga Finland handhas av staten.
Då Finland ingår internationella avtal som berör Åland krävs åländskt samtycke. Ett exempel på detta var Finlands och Ålands anslutning till EU.

Hembygdsrätten

Åland har ett system med hembygdsrätt som är ett slags medborgarskap. Hembygdsrätten är en förutsättning för att få rösta och ställa upp i lagtingsval, för att få äga fast egendom och för att idka näring på Åland. Personer utan hembygdsrätt kan beviljas dispens för att få äga mark och idka näring.
Barn får hembygdsrätt vid födseln om någon av föräldrarna har det. Inflyttare som kan svenska tillfredsställande och är finländska medborgare, kan ansöka om hembygdsrätt efter fem år på Åland. Den som flyttar från Åland förlorar sin hembygdsrätt efter fem år.

Sjöfarten och industrin

Sjöfarten är den bärande branschen i det åländska näringslivet och står för över 40 % av Ålands bruttonationalprodukt. Ålänningarna har drivit sjöfart sedan urminnes tider och branschen har utvecklats efter tidens krav.
De moderna åländska rederierna har olika inriktningar – passagerartrafik, godstrafik och internationell tanksjöfart. 13 % av ålänningarna arbetar till sjöss. De goda kommunikationerna har även varit förutsättningen för en stark utveckling av de över 1800 landbaserade företagen. Branscher som bl.a. hi-tech och verkstadsindustrin har stark tillväxt. Många företag är underleverantörer till storindustrier utanför Åland.

Turismen

Åland med sin speciella skärgårdsnatur lockar många besökare och turismen är en växande näring. Servicen för turister är välutvecklad.
År 2001 kom över 1,7 miljoner personer till Åland och antalet övernattningar var cirka 560 000. Under sommarhalvåret kommer besökarna för att njuta av friluftsliv som bad, golf, cykel- och båtutfärder i naturskön miljö. Möjligheterna till sportfiske är goda året runt.
Åland är även – tack vare läget mitt i Norden – omtyckt som scen för konferenser och idrottstävlingar med många internationella deltagare.

Livsmedelsproduktion

Jordbruket på Åland är småskaligt. En tredjedel av Ålands närmare 800 gårdar har mellan 10 och 20 hektar åkermark till sitt förfogande. Jordbruket är en viktig näring för befolkningen utanför Mariehamn.
De åländska jordbrukarna har tack vare tradition och erfarenhet blivit duktiga specialodlare av grödor som sockerbetor, lök, äpplen och potatis. Odlingssäsongen pågår från maj till oktober.
Intresset för rena jordbruksprodukter ökar. År 2001 odlades närmare 10 % av den totala åkerarealen ekologiskt.
Den största landbaserade näringen på Åland är livsmedelsproduktionen. Det finns potential för att utveckla förädlingen av produkter från jordbruket och fiskerinäringen.

Kulturen

Åland är tack vare sjöfarten ett öppet samhälle som har haft och fortfarande har täta kontakter med folk och kulturer på andra sidan haven.
I åländska kulturyttringar blandas lokala traditioner med intryck från när och fjärran och åländskt kulturliv har ett aktivt utbyte med övriga länder i Norden.
Den åländska naturen har inspirerat många bildkonstnärer och ålänningens beroende av havet med fiske och sjöfart är ett ofta förekommande tema i litteraturen.
Typiskt för Åland är midsommarstängerna som rikt utsmyckade reses i många byar på midsommarafton.

Naturen

Åland uppvisar många naturtyper, såväl karg skärgårdsnatur som generösa lövängar och frodig barrskog.
Artrikedomen i floran är stor. Riklig vårblomning och talrika orkidéer, som gynnas av den kalkhaltiga jordmånen, är vanliga på Åland.
I faunan märks ett stort antal sjöfågel arter som häckar på Åland. Viktig för många ålänningar är vårjakten på sjöfågel som bygger på lång tradition och som numera ses som en given del av det åländska kulturarvet.
Övergödningen av haven märks på flera sätt på Åland som ligger mitt i Östersjön. Det är därför angeläget för ålänningarna att det vidtas åtgärder som minskar belastningen på havet.

Åländska symboler

1954 fick Åland en egen flagga med ett rött och ett gult kors på blå botten.
1978 invigdes Självstyrelsegården i Mariehamn som blev säte för lagting, landskapsstyrelse och landskapsförvaltning.
1984 inleddes utgivningen av åländska frimärken och 1993 blev Posten på Åland ett eget postverk. Årligen ges 10–15 frimärken ut.
Ålands vapen föreställer en hjort av guld på blå botten och landskapsblomman är gullvivan, en vanlig vårblomma.

Åland i Europa

Åland är medlem i EU sedan den 1 januari 1995. Före anslutningen fick ålänningarna säga sin åsikt i en egen folkomröstning och 74 % av de röstande var för medlemskap. Därefter sade Ålands lagting ja till ett EU-medlemskap.
Finland förhandlade sig till speciella undantag för att trygga självstyrelsen och utkomstmöjligheterna. De regleras i det så kallade Ålandsprotokollet.
Enligt Ålandsprotokollet gäller det åländska kravet på hembygdsrätt för att få äga mark och idka näring även inom EU. Dessutom står Åland utanför EU:s skatteunion och direktiven för indirekt beskattning tillämpas inte på Åland. Detta är en förutsättning för att färjtrafiken och därmed kommunikationerna till och från Åland tryggas.
Åland har en medlem i EU:s regionkommitté och en specialrådgivare vid Finlands EU-representation i Bryssel.

Interreg IIIA – Skärgården

Åland med över 6.500 öar är ett särpräglat skärgårdslandskap och Åland är en naturlig mittpunkt i den stora skärgård som breder ut sig över gränserna mellan Sverige och Finland.
De skärgårdspolitiska målen om en levande skärgård förverkligas bl.a. genom EU-programmet Interreg IIIA–skärgården. Man strävar till att skapa ett livskraftigt näringsliv i skärgården. Bevarandet av skärgårdens miljö och kulturlandskap är viktiga aspekter i utvecklingsarbetet.
Ett pilotprojekt för Interreg-skärgården är Skärgårdssmak som visar på ett lyckat samarbete mellan krögare, livsmedelsproducenter samt konsthantverkare.
Strukturfondsprogrammen Mål 2 och Mål 3 samt Interreg IIIB Östersjöregionen ger ytterligare möjligheter till stöd för utvecklingsarbetet.

Demilitariseringen och neutraliseringen

Finland och Åland blev en del av Ryssland 1809. Efter erövringen började Ryssland bygga en befästning på Åland. Under Krimkriget (1853-56) angreps befästningen i Bomarsund av franska och engelska trupper och ryssarna kapitulerade.
I fredsförhandlingarna i Paris 1856 förband sig Ryssland i enlighet med Sveriges önskan att inte befästa Åland. Sedan dess är Åland en demilitariserad zon och kallas ofta för ”Fredens öar”. Här finns ingen militär och åländska ynglingar är befriade från allmän värnplikt.
1921 upprättades en internationell konvention om neutraliseringen av Åland. Där bekräftades även demilitariseringen.

Fakta om Åland

Invånare 1.1.2017: 29 214 personer, varav 11 565 bor i Ålands enda stad Mariehamn.
Åland har 15 kommuner och en stad. Sottunga kommun har 96 invånare och är minst i hela Finland.
Folktäthet: 18 personer/km2
Totalareal: 6 784 km, varav 1 527 km2 är land
Högsta punkt över havet: Orrdals klint 128,8 m
Medeldygnstemperatur: +15,6°C i juli, -4,5°C i februari
Geografisk position:
Västligaste punkt 19°08,2' E
Nordligaste punkt 60°39,3' N

Östligaste punkt 21°19,6' E

Sydligaste punkt 59°30,2' N
Valuta: Euro
Språk: Svenska
Uppgifter ur Statistisk årsbok för Åland 2016


Väder Mariehamn